← Tillbaka till bloggen

Omfattas vi av cybersäkerhetslagen? Så gör ni bedömningen

Kort svar

Ni verkar i någon av lagens 18 sektorer, till exempel energi, livsmedel, tillverkning eller offentlig förvaltning.

1

Sektor

Minst 50 anställda, eller både omsättning och balansomslutning över 10 miljoner euro. Kommuner och regioner omfattas oavsett storlek.

2

Storlek

Ni är etablerade i Sverige.

3

Etablering

Er organisation omfattas av cybersäkerhetslagen (2025:1506) när alla tre villkoren är uppfyllda. Bedömningen gör ni själva, och lagen gäller sedan den 15 januari 2026.

Var brukar frågan dyka upp först?

Hos de flesta dyker den upp i en avtalsförnyelse snarare än i ledningsgruppen, när en större kund bifogar en säkerhetsbilaga och vill veta om ni omfattas och hur ni uppfyller kraven. Kan ni svara med en dokumenterad bedömning går affären vidare, medan en organisation som behöver återkomma tappar veckor i offertfasen. I en offentlig upphandling kan ett obesvarat säkerhetskrav dessutom betyda att anbudet inte prövas alls.

Vilka sektorer omfattas?

Lagen genomför EU:s NIS2-direktiv och delar in de 18 sektorerna i två bilagor. Bilaga 1 samlar elva sektorer med hög kritikalitet, nämligen energi, transporter, bankverksamhet, finansmarknadsinfrastruktur, hälso- och sjukvård, dricksvatten, avloppsvatten, digital infrastruktur, förvaltning av IKT-tjänster, offentlig förvaltning och rymden. Bilaga 2 omfattar sju andra kritiska sektorer, nämligen post och bud, avfallshantering, kemikalier, livsmedel, tillverkning av bland annat medicintekniska produkter, elektronik, maskiner och fordon, digitala leverantörer och forskning.

Klassificeringen avgörs av vad verksamheten faktiskt gör. Ett tillverkande företag med egen distribution kan hamna i två sektorer, och ett IT-bolag som driver andras system räknas till förvaltning av IKT-tjänster även om det ser sig som konsultbolag.

Hur räknar vi storleken?

Storleken bedöms enligt EU:s definition av små och medelstora företag. I en koncern räknas anställda och siffror från anknutna företag och partnerföretag in, så ett litet dotterbolag kan omfattas på koncernens storlek. Vissa verksamheter omfattas oavsett storlek, bland annat den som ensam tillhandahåller en samhällsviktig tjänst i Sverige, leverantörer av allmänna elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, kvalificerade betrodda tjänster, toppdomänregister och leverantörer av DNS-tjänster.

Gäller lagen kommuner, regioner och kommunala bolag?

Kommuner, regioner och kommunalförbund omfattas oavsett storlek, under sektorn offentlig förvaltning. Statliga myndigheter omfattas enligt särskilda kriterier, och regeringen kan peka ut fler. Kommunala bolag bedöms som andra företag utifrån sektor och storlek, så ett kommunalt energi- eller vattenbolag omfattas ofta på egen hand och oberoende av kommunen.

Är vi väsentliga eller viktiga?

Stora företag i bilaga 1 är väsentliga verksamhetsutövare, liksom statliga myndigheter, kvalificerade betrodda tjänster och kommuner och regioner som är större än medelstora. Medelstora företag i bilaga 1 och medelstora och stora företag i bilaga 2 är viktiga verksamhetsutövare. Kraven på säkerhetsåtgärder och incidentrapportering gäller båda grupperna, och skillnaden märks i tillsynen. Väsentliga verksamhetsutövare kan få planerad tillsyn, medan viktiga främst granskas när något har hänt eller när det finns tecken på brister.

Taket för sanktionsavgiften skiljer sig också. Enligt 4 kap. 10 § cybersäkerhetslagen är det för väsentliga verksamhetsutövare 10 miljoner euro eller 2 procent av den globala årsomsättningen, det som är högst, och för viktiga 7 miljoner euro eller 1,4 procent. För offentliga verksamhetsutövare är taket 10 miljoner kronor.

Vad kräver lagen inte?

Lagen föreskriver ingen viss organisationsform, så ni behöver ingen egen säkerhetsfunktion för att uppfylla den. Åtgärderna ska stå i proportion till er storlek och de risker ni faktiskt bär, vilket gör att ett medelstort tillverkande företag och en region inte förväntas bygga samma sak. Anmälan är en uppgift om att ni omfattas och kräver inte att allt redan är på plats.

Vad gör vi när vi vet att vi omfattas?

Tre steg ger en bedömning som håller, och ordningen spelar roll.

  1. Anmäl organisationen så snart det kan ske, som lagen kräver i 2 kap. 2 §. Anmälan görs till Nationellt cybersäkerhetscenter, som skickar den vidare till er tillsynsmyndighet. Vad den ska innehålla står i MCFFS 2026:1, bland annat domännamn, IP-adresser och om ni bedömer er som väsentlig eller viktig. Ändrade uppgifter anmäls inom 14 dagar.
  2. Låt ledningen fatta och protokollföra beslutet om bedömningen, och bestäm samtidigt vem som äger frågan, vem som beslutar och vem som följer upp. Lagen lägger ansvaret för säkerhetsåtgärderna på ledningen, som också ska genomgå utbildning, och sedan den 1 oktober 2026 preciserar MCFFS 2026:11 vad utbildningen ska innehålla. En bedömning som ledningen står bakom håller både mot tillsynsmyndigheten och mot en kunds granskning.
  3. Gör en nulägesanalys av de verksamhetsförmågor som bär era viktigaste åtaganden, alltså leveransen till kund, avtalen och samhällsuppdraget, mot lagens krav på riskhantering, incidentrapportering och leverantörskedja. Den visar vad som redan finns, vilka gap som väger tyngst och i vilken ordning det lönar sig att ta dem.

Vad ska arbetet efter bedömningen åstadkomma?

Anmälan och bedömningen är den enkla delen. De går att lämna över till någon, bocka av och rapportera. Den svårare frågan är vilket mål som ska styra arbetet efteråt, och den frågan avgör vad pengarna går till.

Siktar organisationen på att klara nästa granskning blir resultatet policyer, utbildningsstatistik och en uppdaterad riskanalys. Siktar den på att verksamheten ska kunna leverera även när systemen ligger nere följer ledningen upp något annat, nämligen hur snabbt ett intrång upptäcks, hur snabbt den viktigaste tjänsten är igång igen och om ledningsgruppen har övat på de beslut den bara fattar i skarpt läge. Det är det andra målet som lagens krav på riskhantering, kontinuitet och krishantering är skrivna för.

Vilket mål som faktiskt styr står sällan i strategin. Det syns i vad som följs upp och belönas, och därför är det ett ledningsbeslut och inte en uppgift för IT.

Vad gäller om vi inte omfattas?

Organisationer som omfattas ska ställa säkerhetskrav på sina leverantörer, och kraven når er genom avtal och upphandlingar. Vi ser i våra uppdrag att även den som inte omfattas direkt oftast har kunder och leverantörer som gör det, och därför är inköp och avtalsägare lika mycket part i frågan som IT. Med en dokumenterad bedömning kan ni svara direkt när frågan kommer, och säkerhetsfrågan stoppar inte nästa affär.

Så arbetar Novudom med frågan

Nulägesanalysen är första fasen i Novudom Blueprint Series och levereras som NovuLens, tillsammans med er ledningsgrupp och en av våra seniora rådgivare. Den bygger på strukturerade frågor som ni själva besvarar, så era känsliga handlingar stannar hos er. Ledningen får en samlad lägesbild, en mognadsbedömning och en prioriterad lista över vad som bör åtgärdas först. Vill ni börja mindre går det att inleda med en halvdag.

Läs mer om nulägesanalysen eller boka ett första samtal på 30 minuter. NIS2-checken ger en första bild på några minuter.

Källor

Nästa steg

Vill ni veta var ni står?

Nulägesanalysen är första fasen i Novudom Blueprint Series och levereras som NovuLens. Ett första samtal tar 30 minuter och kräver inga förberedelser.

Boka ett samtal